Äntligen är det dags för mig att skriva några rader här, igen. Jag har haft en tid av där jag känt det helt omöjligt att formulera nåt ”utåtriktat”, med ett desto större behov av att vara med det som är, inom mig.
Efter att en tid ha smakat på ord som motstånd och undvikande, som trötthet och funktionsnedsättning. Och kanske är det så, att det kan ligga nåt i en del av de orden. Kanske är det också – eller bara? – så att det ibland får vara helt fullt rimligt och okej, att vara tyst även i sociala medier.
Även om jag handen på hjärtat känner mig mindre skön när jag tystnar här, eftersom jag ser på mina konton i sociala medier som just sätt att vara i r e l a t i o n med dig och er. Och att tystna lite randomly i relationer, är inte riktigt vad jag själv tänker är min önskan. Samtidigt som, det uppenbarligen kan bli så och får vara så utan att jag i alla fall på egen hand behöver döma det särskilt hårt. För det gör ju i sig inte så stor skillnad och framför allt inte mer välmående för nån, alls!
Med de här raderna vill jag mest säga: Hej! Jag är här! Och även när jag är tyst, så tänker jag på dig som följer mig och som på olika sätt interagerar med mig, i de här digitala rummen, liksom i de fysiska.
Jag vill också berätta att jag i höstas blev kontaktad av en verksamhet som frågade om jag var intresserad av att gå in och arbeta med dem ett par, tre dagar i veckan med start i januari. Det gällde ett uppdrag att samtala med ungdomar och unga vuxna om psykisk hälsa och sexuell hälsa.
Att få den förfrågan, var ett pinch-me-moment för mig, som ju liksom ÄLSKAR att möta människor i just exakt de frågorna! Att få förfrågan dessutom, var väl ärligt talat både en egoboost och en värdefull påminnelse om något jag ibland blir lite hemmablind för, vilket är mina numera ganska djupa kunskaper inom just dessa områden, psykisk hälsa/ohälsa/sjukdom och sexuell hälsa, lust, gränssättning, längtan och kommunikation, intimitet.
Så, på den vägen är det – jag valde förstås att tacka Ja, när livet bjöd på en sån present!
Bild ifrån en eld förra helgen, en av de mjukaste och mest nära meditationer jag vet.
Samtidigt som jag har det uppdraget delar av min tid, så är det viktigt för mig att du vet – att jag som sagt, Är Här. Att Akka Meditation, Energiakademin och Popcornpodden är min hemmahamn, min bas och plattform, för meningsfulla möten och rum för läkning att få ta sin plats, för livet att hända.
Och precis lika sant som det är, att min bas är Här, så är det också sant att jag just nu (sedan en tid) är i någon form av process och inre omställning som handlar om:
Vad vill jag skapa mer av här, hur kan jag bäst bidra?
Och inte minst: vad vill Gud (och sätter du i halsen av det ordet: välj själv vad Du vill kalla det såklart: livet, universum, själen, egot, fritt att definiera obviously), ska få hända?
Jag vill gärna berätta mer om det, men det gör jag i ett separat inlägg. Håll gärna span, om du vill följa med i mina tankar och känslor kring den resan, kring processen. Med det, ska jag fortsätta dricka min kaffe och vänta in en fin vän för lite kaffe till, följt av en lunch med en annan fantastisk vän. Det är rikt, på riktigt.
Önskar dig en fin fredag!
Du får så gärna kommentera inlägget där du läser det, direkt här via akkameditation.se eller via FB/IG. Vore så fint att höra dina tankar!
Tove Eloa Öberg Socionom Cert. Stress & traumamodellen
Instruktör MHFA Första hjälpen till psykisk hälsa
Eldprästinna & healer 0739-136331 tove@akkameditation.se www.akkameditation.se
www.popcornpodden.se