8 mars - kvinnokraft.

Det här är ett inlägg både till dig som är kvinna, liksom dig som är man. Det är ett inlägg oavsett hur du definierar ditt kön, ditt varande som människa.

Det är en text om att leva i ett patriarkalt samhälle - men med vinkling utifrån min egen upplevelse av att vara just cis-kvinna.

Jag känner ett motstånd i att ens formulera orden just nu - jag bär en irritation i kroppen, en frustration av att veta hur många människor som idag upplever svåra utmaningar på alla möjliga livsområden - för att de är just kvinnor.

Jag känner en rädsla, att inlägget ska dra iväg med destruktiva kommentarer och hat - kring det som är, kring våld och orättvisor på jorden just nu.

Min önskan är motsatt.

Jag önskar att vi handlar oss härifrån och framåt med kärlek.

Att vi väljer att hedra oss själva som kvinnor så i grunden, att det ger ringar vattnet till varenda syster och bror på den här jorden. Att varenda levande själ också vill hedra sig själv - och genom det även ser att vi hedrar varandra mer, när vi är i kontakt med den kärleken inom oss.

8 mars, internationella kvinnodagen. En dag som synliggör mängder av år, av förtryck av kvinnor - och av män, som velat gå ifrån gamla och ofta destruktivt snäva könsroller. För låt det vara tydligt: patriarkala strukturer drabbar kvinnor - men också män, något oerhört.

När jag ikväll nu tänker igenom min dag (idag och igår, faktiskt), kan jag se att den varit i tecknet av REVOLUTION kring så många teman som är viktiga för mig. Följ med!

  • Igår och idag: ettårig energicirkel och enskild behandling. Så viktiga och varma resa med kvinnor, kring att hedra resan på jorden och det lärande vi får uppleva, på jorden. Jag går givetvis inte in på någons personliga resa i samtal/behandling hos mig. Men jag kan konstatera i alla cirklar och samtal jag har, att det är återkommande just temat att landa in i hjärtat och hedra sig själv, friden som bor i oss, i grunden. Det är också en resa i vad som händer när vi hyllar varandra, som kvinnor och människor. Hjälper varandra att hylla - just varandra.

  • Poddinspelning av Popcornpodden tillsammans med min fina vän och syster Hildur. Ett så viktigt samtal - ett samtal som vi inte hade kunnat ha relativt nyligen i samhället. Att som läkare respektive socionom, förena akademi med energi och alternativa metoder för läkning... Det finns en lång tid på jorden, när vi i just de kretsar som den du just nu befinner dig i genom Akka Meditation - hade blivit brända på bål. Företrädesvis var det kvinnor som brann, men också flera män som hade gåvor eller var vänner med de visa kvinnorna som kunde örternas språk, som fick sätta livet till. På jorden 2020 får vi leva, vi får uttrycka - om än med risken att bli mindre ansedda, och bli skämtade om. Det är en resa att modigt våga flytta gränserna med, om vad vi får och kan prata om och leva - att integrera.