top of page

Om trauma: frågor & svar

I dagarna har jag haft en "Frågor och svar" samt ett quiz på Instagram för mina följare där, med fokus på trauma.


I det här inlägget samlar jag frågorna och svaren för dig att läsa samlat, som vill lära mer om traumareaktioner efter svåra upplevelser. Med tiden kommer flera inlägg relaterat till det här temat, du är också välkommen att maila mig frågor om du vill att jag utvecklar något särskilt.


Du som varit med på något av det jag skapar på Akka, känner säkert till att cirklar med trygga sammanhang tillsammans med andra är en grundläggande del i mötet. Inte sällan använder vi oss också av kreativiteten, naturkontakten, rösten och kontakten med kroppen som väg till närvaro. Varför? Dels för att det är roligt (ofta) och dels för att det verkligen är effektiva sätt att komma tillbaka till sig själv, till sina känslor och till sin kropp!

Jag hoppas att frågorna och svaren nedan, kan hjälpa till att beskriva lite om varför just de strategierna kan vara väldigt hjälpsamma för den som har med sig någon form av trauma i bagaget!



 






Att uppleva oro och ångest är en naturlig del av att vara människa.


I grunden handlar det om att kroppen ska mobilisera för att kunna hantera situationer som uppstår, genom att fly – fäkta – spela död (flight, fight, freeze). Den fysiologiska responsen i kroppen hjälper oss helt enkelt – är tänkt som skydd! Men, ibland kan de där skyddsmekanismerna bli lite väl högljudda och överreagera även när det faktiskt inte finns någon fara som hotar.


Det som skiljer ’normal ångest’ från ångestsjukdom, är bland annat att ångestsjukdom är ge påtagliga svårigheter att klara av livet och pågår över längre tid.














Det är inte själva händelsen som definierar om den är traumatisk - utan själva individens upplevelse som avgör.


Det här betyder att två personer som är med om exakt samma sak, inte alls behöver uppleva det på samma sätt. Någon som är med om en bilolycka kan klara sig utan trauma, någon annan utvecklar ett. Någon är med om en misshandel kan utveckla trauma, medan någon annan inte skulle göra det (även om man för den skull också kan uppleva en krisreaktion).















Trauma skapar förändringar i hjärnan (och går att läka).


Dels påverkar trauma hjärnans larmsystem, ökar stressmobiliseringen i kroppen och påverkar därigenom också vår förmåga att till exempel kunna skilja på vad som är relevant information och vad som just nu är irrelevant.


Exempel kan vara att alltså uppleva en förhöjd ångestnivå, ökad nivå av stresshormoner och även en försämrad förmåga att tänka klart.

Om vi tänker oss tillbaka till när vi människor behövde fly ifrån lejon på savannen: då var det inte läge för kroppen att prioritera kloka tankar.


Istället var det prioritet att skydda sig ifrån död, genom att, återigen: spela död, fly eller slåss.












Hos en person som återupplever ett trauma kan hjärnan inte skilja på dåtid och nutid. Det är som att upplevelsen händer i nuet ännu en gång.


Det här utlöser i sin tur de där fysiologiska reaktionerna – trots att personen kanske befinner sig i en väldigt trygg miljö utifrån sett.


Det är olika vad som kan trigga igång traumareaktioner – alltifrån dofter, en viss kroppsposition eller ett minne, är några exempel.















Ofta är det en kombination av flera olika saker som hjälper i läkningen av trauma.

Det är ofta hjälpsamt att

- prata om det som hänt, gärna dela erfarenheter med andra.


- komma i kontakt med kroppen och dess förnimmelser, eftersom trauma ofta leder till att vi får försämrad kontakt med kroppen och våra känslor.


- ta stöd av mediciner, så som seretoninhöjande mediciner. Det har visat sig vara väldigt framgångsrikt för många. Dels för att det sänker ångestnivåerna och också kan också bidra till att en person orkar tillgodogöra sig flera delar av en behandling.














Förut tänkte man att trauma och t.ex. diagnosen posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) mest var krigsveteraner som utvecklade.


Idag vet vi att det är möjligt att utveckla PTSD av många fler skäl. Att vara med om våld i en nära relation, uppleva mobbing eller kränkande särbehandling, eller att vara med om någon potentiellt livsfarlig situation. Vi vet också att det är möjligt att utveckla PTSD genom att höra talas om att någon annan har stor risk för allvarlig skada eller död. Komplex PTSD (C-PTSD) är inte del av de diagnosmanualer som används inom sjukvården idag, men många bland annat läkare och psykiatriker anser att det bör bli så med tiden. Anknytningstrauma anses vara en av de saker som kan ligga till grund för att utveckla C-PTSD.














Att leva med obearbetade eller oläkta trauman kan påverka en människas liv på oerhört många sätt.


Det ökar risken för att utveckla depression, liksom ökar risken för beroendeutveckling och även självskadebeteenden, för att nämna några exempel.


Det är också möjligt att leva med trauma och på grund av traumareaktioner dra sig undan sociala sammanhang.



Det är vanligt att uppleva försämrad kontakt med kroppen och med känslorna. Hjärnan blir också påverkad och vi får därför svårare att tänka rationellt.


Trauma kan också leda till betydande svårigheter i relaterande med andra människor.








Det är viktigt att veta att det går att hitta god läkning från trauma - på flera olika sätt. Du kan läsa mer om trauma på 1177.se

Du som vill läsa mer om kroppsbaserade tekniker för traumabearbetning kan också läsa mer om Somatic Experiencing, EMDR, trauma tapping, neurofeedback - för att nämna några inriktningar.


Du kan också kontakta mig för enskilda samtal & meditationer med möjlighet till trauma tapping som del av vår kontakt.

 

Var det här inlägget hjälpsamt och relevant för dig att ta del av? Var det något särskilt som du tyckte var särskilt givande och meningsfullt? Du får gärna berätta i ett mail till mig, eller i en kommentar! Dela gärna inlägget vidare om du tror att någon i din omgivning kan ha glädje av det.


Med värme, Tove Eloa Öberg

Socionom

Visby


SMS/Tel för tidsbokning: 0739-136331

Kommentare


bottom of page